Privatekonomi

Även om privatekonomin ofta känns som obefintlig så kommer man förhoppningsvis till ett läge när det faktiskt blir någon krona över som man måste ta hand om på något sätt. Alla som har tittat på Lyxfällan vet hur tokigt det kan bli om man INTE har koll🙂

Vi ska använda Excel för att ta ett räkneexempel och samtidigt lära oss lite ekonomi och hur man arbetar i Excel.

Vi ska ta och köpa en ny TV på Elgiganten och eftersom vi precis börjat arbeta så köper vi TV:n på avbetalning. Kontantpriset är 16.990 kr och avbetalningspriset är 599 kr i 36 månader. Varje månad tillkommer en aviseringsavgift (kostnad för att banken skickar en faktura till oss) på 25 kr.

Vi börjar med att skriva in några grundvärden. Håll dig till samma celler annars blir det svårt att hänga med. Vi skriver inte ”16 990 kr” i cell B1 utan vi skriver ”16990” och trycker sedan på valutaknappen (den med sedlar och mynt på)

Nu gör vi en uppställning av månadsbetalningarna.

I cell B7 skriver vi =B1 för att få värdet ifrån B1. Vi kunde lika gärna skrivit 16990, men om vi då ändrat värdet i cell B1 så skulle inte våra beräkningar stämma längre.

I cell B8 skriver vi =B7*B2/12 därför att räntan gäller för ett år och vi vill få fram hur mycket vi betalar per månad.

I cell B9 skriver vi =B4-B3-B8

I cell B10 skriver vi =B7-B9

Nu har vi gjort uträkningen för första månaden. Nu skall vi göra uträkningarna för resten av månaderna och Excel är duktig på sånt här. Vi börjar med att skriva ut månaderna och vi fyller ut ända till 40 månader. Markera cell B6 och ta tag i den lilla svarta fyrkanten i det nedre högra hörnet och börja dra åt höger…nu ser du att den vill fylla med ettor hela tiden och det var inte vad vi ville, utan vi vill ju ha 1,2,3, o.s.v. Släpp och ångra. I cell C6 skriver du 2. Markera B6 och C6 och dra sedan åt höger så fyller Excel med en serie av nummer.

Restskulden från månad 1 blir skuld i månad 2, så i cell C7 skriver vi =B10 för att få rätt värde. Sen markerar vi cell C7 och drar ut till månad 40. Excel ändrar automatiskt värdet i cellerna så att det i cell D7 står =C10 och så vidare. Detta är en bra funktion men det ställer till lite problem ibland också. När man hänvisar till en annan cell så kallas det för referens. I Excel finns det två typer av referenser, relativ och absolut. Vi har hittills arbetat med relativa referenser och nu ska vi ta ett exempel på när det blir fel. Markera cell B8 och dra den lilla svarta fyrkanten till cell C8. Nu kommer det att stå 0 i den cellen. Vaffö då då? Jo, markera cell C8 och titta på vad det står: =C7*C2/12. C7 är rätt, men vi vill fortfarande multiplicera den cellen med B2. Vi måste alltså göra den referensen till absolut. Markera cell B8 och ändra formeln till =B7*$B$2/12 och fyll sedan ut till månad 40. Gör om formeln för cell B9 innan du fyller den (=$B$4-$B$3-B8) och fyll sedan även cell B10 åt höger.

Troligen kommer en hel del celler att visa ##### för att kolumnen är för smal. För att åtgärda det så dubbelklickar du mellan varje kolumn, eller så markerar du hela kalkylbladet (Ctrl-A) och autopassar kolumner.

Justera gärna så att du har två decimaler i alla celler och valutaformat.

Om allt är gjort rätt så ska TV:n nästan vara betald efter 37 månader. Du ser att räntan blir mindre för varje månad och att avbetalningen blir större del av den fasta månadsbetalningen (599 kr).  Detta kallas för ett annuitetslån.

Skapa en ny cell där du räknar ut kreditkostnaden, d.v.s. summan av varje månads ränta plus fakturaavgifterna =summa(B8:AL8)+25*37

Varför hamnar då folk i Lyxfällan? En förklaring är att man tar på sig flera lån av den här typen och när det blir lite tungt att betala så tittar man på fakturan där det står att man har möjligheten att minska sin betalning. Vi provar att minska betalningen till 100 kr i månaden (cell B4). Gå bort till månad 37 och se hur mycket som nu är kvar att betala på TV:n. Chockad? Det borde vara nästan 14.000 kvar efter TRE års avbetalningar. Hur mycket är TV:n värd då?

Hör av dig om du fastnar när du provar att göra övningen själv.

Om fossing

En lagom klumpig lärare som lever efter devisen "Lös problemet"
Det här inlägget postades i Excel. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s